onsdag 9 maj 2018

Tema: Kraft och glädje ...

Inför Kristi himmelsfärds dag

"Jesus sa: "Jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden
tills ni har blivit rustade med kraft från höjden. Han tog dem med sig ut ur staden bort
mot Betania, och han lyfte sin händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem
lämnade han dem och fördes upp till himlen. De föll ner och hyllade honom och återvände
sedan till Jerusalem under stor glädje. Och de var ständigt i templet och prisade Gud."

Innan sin himmelsfärd lyfte Jesus upp sina händer och välsignade lärjungarna.
Det minnet följde dem. Men kände de alltid hans närhet lika påtaglig som vid
detta tillfälle? Troligen inte, men hans närhet var lika verklig och välsignande.
Jesu hade sagt till dem  att stanna i Jerusalem, staden där fienderna hade korsfäst
honom och där de alltjämt var mäktiga. Där skulle de möta både hat och lidande,
men Jesus hade lovat att de skulle få kraft från höjden.
I väntan på denna kraft var de ständigt i templet och prisade Gud. Bön, glädje och
lovsång är kristenhetens sätt att vaka och vänta tills han kommer. Den lovsången
är inte en flykt undan verkligheten utan en väg in i den.

Bön
Herre Jesus Kristus,
låt ingenting bli viktigare för mig
än att vara i din närhet.
Låt gemenskapen med dig
vara centrum i min tillvaro,
utgångspunkten för allt jag gör.
Hjälp mig, att i stillhet vila i din närvaro.
Ur böner från S:t Davidsgården

Psalm 25
Högt i stjärnehimlen kan vi dig ej finna,
men i mänskovimlet är du bland oss Gud.

Inte bortom havet, där är inte svaret,
men i ordet, talat här till oss i dag.

Barnet, blomman, vinden, hand som smeker kinden,
lika nära finns du, fast vi dig ej ser.

Du ur nöd och plåga ser på oss och frågar:
Säg mig vill du vara med mig också där?

Ja, jag vill. Där du är finns det ljus och mening,
där är varje mänska älskad och förstådd.
Text: Anders Frostenson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar