Psalm 204
Kornet har sin vila djupt i frusen jord,
är ej dött, det väckes av ditt skaparord.
Kärlek från Gud, åt allting ger du liv.
Kärlek med ditt ljus kom, kom och hos oss förbliv.
Han blev hängd på korset, i en grav lagd ner.
Ingen enda väntar möta honom mer.
Kärleken når långt bortom död och grav.
Kärlek med ditt ljus kom, kom och dröj hos oss kvar.
Han var vetekornet, låg i jordens djup.
Han stod opp en påskdag, lever bland oss nu.
Aldrig en sol har lyst så stark och klar.
Kärlek med ditt ljus kom, kom och dröj hos oss kvar.
Väntande på värme vilar rot och frö,
vet att våren kommer. Varje träd och ört
brister i blom på sin bestämda tid.
Kärlek med ditt ljus kom, kom och hos oss förbliv.
När aposteln Paulus skall förklara uppståndelsens under tar han en bild av naturen
och växtlivet.
"Nu undrar någon: Hur uppstår de döda? Hurdan kropp har de när de kommer?
Vilken enfaldig fråga! Det du sår får inte liv om det inte dör. Och när du sår, är det
inte den blivande växten du sår utan ett naket sädeskorn eller något annat frö."
1 Kor 15:35-37.
Psalmen har sin symbolik från dessa bibelord. Varje odlare är medveten om naturens
lagar. I psalmen används bilden om Jesu död och uppståndelse:
"Han är hängd på korset, i en grav lagd ner" vers 2, och
"Han är vetekornet, låg i jordens djup.
"Han stod upp en påskdag, lever bland oss nu" vers 3.
Psalmen handlar om Guds kärlek, varje vers avslutas med :
"Kärlek med ditt ljus kom, kom hos oss förbliv eller
kom, kom och dröj hos oss kvar".
Både naturen och dess lagar och Jesu död och uppståndelse står
som exempel på Guds kärlek.
Text: John Macleod Campbell Crum 1928.
Övers: Anders Frostenson 1968.
Musik: Fransk folkmelodi.
Bild:Google
