lördag 22 mars 2014

Min Frälsare lever


En psalm med mycket av Britt G Hallqvists personliga tonfall är Psalm 313,
där temat är uttalat i de första raderna:
Min Frälsare lever,
jag vet att han lever,
fast världen har sagt han är död.

Texten handlar om gemenskapen med Kristus, som skall uppenbaras i evigheten,
"när jag har lagt av mig min kropp som en klädnad, befriad från ångest och brist".
Men den handlar lika mycket om trons visshet, att Kristus är närvarande redan nu.

Det är en Kristusbild med varma mänskliga drag Britt G målar.
Ej så som man råkar
en främling på gatan
- nej, så som man ser på en vän,
en vän man har drömt om
i nätter och dagar
och äntligen finner igen.

Motivet med vännen som beteckning för Kristus är inte ovanligt i kristen diktning.
Det passar väl samman med den Kristusbild, som man ofta möter hos Britt G.
Hon beskriver honom oftast som den mänskligt närvarande.
Det är uppenbart i hennes psalmdiktning att hon visar en speciell känsla för de människor som har svårt att hävda sig och som behöver mer omtanke och kärlek än de andra.

Min Frälsare lever, jag vet att han lever,
fast världen har sagt han är död.
Och inget kan skilja mitt hjärta från honom
ej änglar, demoner och nöd.

Min Frälsare lever, jag vet att han lever.
Jag honom får möta till sist,
när jag har lagt av mig
min kropp som en klädnad,
befriad från ångest och brist.

Ej så som man råkar en främling på gatan
- nej, så som man ser på en vän,
en vän man har drömt om
i nätter och dagar
och äntligen finner igen.

Ja, öga mot öga, i klarhet och jubel
och värme och friskhet och glans
vi lever med honom
som här vi har anat.
Vi lever för alltid som hans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar