söndag 18 januari 2015

Ett ögonblick i sänder ...




Psalm 249

Blott en dag ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en Faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.

Själv han är mig alla dagar nära,
för var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära,
han som heter både Kraft och Råd.
Morgondagens omsorg får jag spara,
om än oviss syns min vandringsstig.
"Som din dag, så skall din kraft ock vara",
detta löfte gav han mig.

Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.


Denna psalm är en klassiker bland sångerna från 1800-talets svenska väckelserörelser.
Anledningen till att den blivit så omtyckt är att den rymmer en ofta upplevd och trygg
kristen levnadsvisdom. Dessutom är melodin av Oscar Ahnfelt lättsjungen.

Lina Sandell har skrivit psalmen och den trycktes första gången 1865.
När den sedan infördes i Ahnfelts "Andeliga sånger" 1872, hade inte bara strofformen
ändrats något för att passa Ahnfelts melodi, utan det gjordes väsentliga förändringar
i bildspråket.

I den ursprungliga versionen fanns fadersbilden inte med. Där jämfördes Gud med en
moder med anknytning till Jesaja 49:15: "Kan då en moder glömma sitt barn...
Om hon än kunde glömma sitt barn, så skulle dock jag (Gud) inte glömma dig".

I Sandells ursprungliga version stod "Han, som har mer än modershjärta".
I 1872-års text står det "Han, som bär för mig ett fadershjärta".

Bilden med modershjärtat var vanligt i den herrnhutiska traditionen.
Herrnhutarna lyfte fram kvinnorna både när det gällde utbildning och ställning i
församlingen.
I den svenska  partriarkaliska kristenheten upplevdes bildspråket med modern som
mycket kontroversiellt, därför ändrades bildspråket.

(Herrnhutismen grundades av greve Nicolaus Ludwig von Zinzendorf 1792.
Zinzendorf präglade det uttryck som sedan spelat en stor roll i väckelsens historia:
"Kom som du är". Försoningen genom Jesus Kristus var viktig i förkunnelsen.)

Text: Lina Sandell Berg 1865, 1872
Musik: Oscar Ahnfelt 1872, sångare och gitarrist, Karlshamn