Du räckte ut din hand ...

Psalm 473

Du räckte ut din hand, jag såg och trodde
att liv och kärlek levde i vår nöd.
De blinda såg, de hungrande blev mätta.
Du räckte ut dig själv i vin och bröd,
men ljus och frihet blev till natt och död.

Du räckte ut din hand på trä som bar dig
i stum förtvivlan mot din himmel opp.
Jag stod där tyst på avstånd, mitt bland folket,
såg såren i din hand, din fot, din kropp.
Och mörkret slöt sig tungt och utan hopp.

Jag hörde ryktet flyga över staden
att graven inte höll min Herre kvar.
Men jag har sett och hört och lärt av livet
att dödens gåta aldrig kan få svar,
och ingen ger tillbaks vad graven tar.

Då räcker du emot mig dina händer.
Min Herre och min Gud är här igen.
Och jag får röra dig med mina händer
och höra dig som då, för längesen.
I tvivlets mörker möter jag min vän.

Och jag blir fri att möta allt som kommer,
och jag kan räcka ut min egen hand
mot dig som finns i dina minsta vänner,
i deras nöd - och kanske jag ibland
får ge åt andra värmen av din hand.
                      ...

Text: Jan Arvid Hellström 1970, präst, författare, professor, biskop i Växjö
Musik: Kjell Bengtsson 1970, kyrkomusiker, Alingsås