Psalm 38
För att du inte tog det gudomliga dig till en krona,
för att du valde smälek och fattigdom, vet vi vem Gud är.
För att du lydde fram till det yttersta - döden på korset,
vet vi vad seger, vet vad väldighet, vet vi vad Gud är.
För att du nedsteg hit till de plågade, hit till de dömda,
vet vi att ingen ensamhet finnes mer, vet vi var Gud är.
Därför skall alla sargade, döende, alla de dömda,
säga med alla heliga, saliga: Jesus är Herre.
Därför skall alla världar och varelser, allt som har varit,
är och skall komma, en dag bekänna det: Jesus är Herre.
Psalmen är en utmärkt tolkning av det centrala kristna begreppet inkarnation.
Det betyder läran om att Gud själv blev människa i Jesus Kristus.
Olov Hartman som har skrivit psalmen har en klar förebild till sin psalm i Fil 2:5-11,
där det står: "Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Jesus Kristus.
Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud,
utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en
av oss. När han till det yttre hade blivit människa, gjorde han sig ödmjuk
och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt
honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra
namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och
under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud
fader till ära."
Olov Hartman berättar att han fick inspiration till psalmen vid en ekumenisk retreat på
Sigtunastiftelsen i Stilla veckan 1970. "Jag gick under pauserna fram och tillbaka i
Olaus Petri-kapellet och mediterade över Palmsöndagens episteltext Fil 2:5-11,
- det som då grep mig var ett krucifix som "växte" fram ur texten:
För att du inte
tog det gudomliga
dig till en krona,
för at du valde
smälek och fattigdom
vet vi vem Gud är.
De tre första stoferna i psalmen börjar med ett förklarande, tillbakablickande "För att",
de båda sista med ett framåtblickande "Därför". Efter Kristus har allt blivit annorlunda.
I samtliga verser framförs själva huvudärendet först i sista versraden; vem Gud är,
vad Gud är, var Gud är.
Psalmen har två melodier.
Den ena, samtidig med texten, är komponerad av Ingmar Milveden musikforskare och
tonsättare i Uppsala.
Den andra melodin skrevs senare av Börje Ring, tonsättare och sångare.
När psalmkommittén föreslog båda melodierna var det för att underlätta psalmens
användning i skilda sammanhang. Det skedde med Olov Hartmans goda minne.
Text: Psalmförfattare Olov Hartman 1970
Melodi: Ingmar Milveden 38A 1970
Melodi: Börje Ring 38B 1975
Bild: Google
