Ansikte mot ansikte ...

Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet


"Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn. Det är vi.
Världen känner oss inte, därför att den aldrig har lärt känna honom. Mina kära,
nu är vi Guds barn, men det har ännu inte blivit uppenbart vad vi kommer att bli.
Vi vet dock att när han uppenbarar sig kommer vi att bli lika honom, ty då får vi
se honom sådan han är." 1 Joh 3:1-3


Vi behöver erkänna vår delaktighet i världens bortvändhet från Gud och bekänna
det vi brutit mot Guds vilja. I grunden gäller det att vi överlåter oss till Gud.
Vi har löfte om att Jesus möter oss med förlåtelse och upprättelse. Vi har något
att leva för. Löftet gäller här i tiden och inför evigheten. Domen handlar om att
livsmöjligheter öppnas. Den äger rum nu. Samtidigt väntar vi på att den skall
fullbordas på Kristus Konungens dag.


Bön
Gud, du är livets källa, i ditt jus ser vi ljus.
Vi tackar för hoppet att vid slutet av vår resa
få möta dig ansikte mot ansikte och uppleva
hur ditt ansikte lyser av längtan att ta emot oss
i ditt rike. Amen


Psalm 263:1
Det är saligt på Jesus få tro och att vara Guds barn blott av nåd.
Det blir härligt hos Jesus få bo och där prisa hans trofasta råd.
Gud ske lov, Gud ske tack, att hans salighet även är min.
Gud ske lov, Gud ske tack, att hans salighet även är min.
Text: Andreas Fernholm