Psalm 25
"Högt i stjärnehimlen kan vi dig ej finna,
men i mänskovimlet är du bland oss Gud".
Anders Frostenson är ofta mycket vardagsnära i sin psalmdiktning.
Han har berättat att han i tonåren upplevde stark känsla av "utanförskap" när han
flyttade från Loshult till läroverket i Eslöv. "Därmed bröts jag ur sammanhang och
livsmönster som funnits tämligen likartade genom århundraden."
Som präst mötte han ofta människor som också, på olika sätt, kände sig ensamma.
Dessa människor behöver psalmer som berör dem, och blir till trygghet, vägledning,
kraft och glädje.
"Du ur nöd och plåga ser på oss och frågar:
Säg mig vill du vara med mig också där?"
Här säger Anders F att Gud själv är i plågan. Han delar den med den plågade.
Psalmen
Högt i stjärnehimlen kan vi dig ej finna,
men i mänskovimlet är du bland oss, Gud.
Inte bortom havet, där är inte svaret,
men i ordet, talat här till oss i dag.
Barnet, blomman, vinden, hand som smeker kinden,
lika när finns du, fast vi dig ej ser.
Du ur nöd och plåga ser på oss och frågar:
Säg mig vill du vara med mig också där?
Ja, jag vill. Där du är finns det ljus och mening,
där är varje människa älskad och förstådd.
Text: Anders Frostenson, 1968, 1973
Musik: Hans Puls, docent i franska i Ottweiler och Saarbrucken 1962
Bild: Google
