| Gud är mitt ibland oss Tillbedjan |
"Gud är mitt ibland oss. Låt oss nederfalla och hans höga namn åkalla".
Psalm nr 79 är skriven av Gerhard Tersteegen, (1697-1769) han betraktas som en av den
reformerta kyrkans främsta psalmdiktare. Han föddes i Mörs i Rhenlandet.
Fadern var köpman. Gerhard Tersteegen blev också affärsman men skaffade sig ändå en
bred humanistisk bildning, bland annat kunde han läsa Bibeln på dess två grundspråk,
hebreiska och grekiska.
I samband med att han kom i kontakt med pietistisk mystik och ordets förkunnelse
om Jesus Kristus som världens Frälsare upplevde han en omvändelse.
Han tyckte då att affärslivet var störande för det andliga livet och lämnade det
arbetet och blev bandvävare. Han levde ett stilla liv i meditation och bön.
Tersteegen har skrivit över etthundra psalmer. Det är framför allt det fördolda livet med
Gud de handlar om. Psalmen nr 79 är ett exempel på detta.
Gud är mitt ibland oss. Låt oss nederfalla och hans höga namn åkalla.
Gud är mitt ibland oss. Allt i oss må tiga och åt Gud sin andakt viga.
Den han här kommer när slår sitt öga neder, tystnar och tillbeder.
Gud är mitt ibland oss med sin tjänarskara, kerubim med röster klara.
Helig, helig, helig sjunger till hans ära änglar som hans bud får bära.
Hör, o Gud sångens ljud, när ock vi vår ringa lovsång dig vill bringa.
Villigt vi försakar allt som är fåfängligt, allt vad jorden har förgängligt,
att i dig få vila, blott till dig få höra med vårt hjärta, öga, öra
som en from egendom, vilken återvänder i sin Herres händer.
Majestät i höjden, kunde jag dig prisa och mitt hjärtas kärlek visa,
se vad änglar skådar och ej fåfängt spana, men i allt din närhet ana!
Ack, låt mig tjäna dig livets alla dagar så som dig behagar.
Allt du genomtränger. Gud, låt mig förnimma av ditt sköna ljus en strimma,
och som vårens blomma sig mot solen vänder, låt mig i det ljus du sänder
växa till som du vill, låta nåden verka och din kraft få märka.
Gör mig tyst i Anden, inåtvänd och stilla, oberörd av världens villa.
Skapa nytt mitt hjärta. Gör mig ren och värdig att få se och vara när dig.
Låt mig bli stark och fri, att med örnens vingar, jag till dig mig svingar.
Herre, gör min ande till din boning, kom med kärlek och försoning.
Du som ständigt verkar, fjärran och dock nära, låt mig älska dig och ära.
Var jag går, sitter står, mig i tron benåda att din närhet skåda.
I den svenska översättningen har många författare bidragit:
Maria Arosenius 1931, Natanael Beskow 1934,
Torsten Fogelqvist 1936 och Britt G. Hallqvist 1983.
Bild: Google
