Psalm 639
Mitt hjärta vidgar sig överfullt av glädje,
jag lyss till Guds evangelium som säger
att Kristus frälsat dem döden fängslat
och fört förgängelsens arma trälar till frihet.
Jag vet: snart väntar mig dödens stund och mörker,
men han som brutit dess skarpa udd mig följer.
Den stund som nalkas har han förvandlat.
Jag somnar in i min Broders armar, han bär mig.
Som fågeln vakar vid dagens ljus och sjunger,
så väckes jag av Guds Ande ur min slummer.
Med alla himlar skall jag då prisa
min Gud och konung som fört de sina till livet.
Den Kristus frälsar av nåd vill han ge ära,
en snövit dräkt och en segerkrans att bära.
Av allt han lovat dock störst är gåvan
att få hans ansikte evigt skåda, ja evigt.
Jag ser att allt går så snart förbi som vinden,
att världens fröjd om en liten tid försvinner,
men då jag minnes var livet finnes.
Dit når ej döden, och där är ingen förtvivlan.
O vilken glädje att dagen snart är inne,
då allt skall komma så väl i lag omsider,
ty Kristus vänder vår sorg i glädje
och all vår klagan och bittra jämmer i jubel.
Om dagen sjunger inom mig hopp och längtan,
och när jag sover så vakar dock mitt hjärta
och lyss till Anden som fyller alltet
och ropar: "Amen. Kom, Herre Jesus." Ja amen.
"Om dagen sjunger inom mig hopp och längtan.."
Paulus skriver i Ef 1:18: "Må Gud ge ert inre öga ljus, så att ni kan se vilket hopp
han har kallat oss till, vilken rikt och härligt arv han ger oss bland de heliga."
"De som talar så visar att de söker ett hemland," läser vi i Hebr 11:14.
Läs också Paulus framtidsvision i 1 Kor 13:12: "Ännu ser vi en gåtfull spegelbild,
då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad, då ska den bli
fullständig som Guds kunskap om mig".
Att se Gud - det är en stor upplevelse. Men det betyder mer än så. Det innebär att
komma hem till honom - till fadershuset och leva i en ostörd gemenskap med honom.
I en dikt skrev religionssociologen och prästen Berndt Gustafsson om himlen
"som det slutliga sommarlovet". I några sköna rader berättar han - säkert med sin egen
barndomen i gott minne - om leken och glädjen "första dagen efter dödens svåra skola":
"Var finns den, som vill missunna oss andra
att inte behöva jäkta
denna första morgon
på det slutliga sommarlovet
utan som vi vill få klänga i himlastegen
och härma näktergalen,
klädda i skinande vita sommarkläder
med buketter av gullvivor och blå violer
åtminstone i den svenska avdelningen".
Psalmförfattare: Olov Hartman 1980, efter Elle Andesdotter 1639
och Olaus Forsselius 1668
Musik: Svensk variant av tysk folkmelodi
Bild:Google
