Livets Gud

Vilka tankar brottas man med i den stund då man följer en anhörig eller nära vän till den sista vilan? Sorgen finns där, kanske så övermäktig att alla andra perspektiv just då försvinner ur sikte.

Minnen blir levande, ljusa starka minnen. Frågorna om framtiden söker vila i bön om hjälp att orka. För många är det också ett behov att få överlämna den man skiljs ifrån i trygga, goda händer.

Det är dessa tankar i sorgens tid som Britt G Hallqvist har känt igen och som hon ger röst åt i
Psalm 626.

"Tack för de lyckliga dagar på jorden.
Kom i vår ensamhet, kom i vårt mörker.
Vännen lämnar vi nu i din hand."

När 1986 års psalmbok förbereddes var arbetet bl a inriktad på att finna nya psalmer för de kyrkliga handlingarna: dop, konfirmation, vigsel och begravning. Inte minst för avskedstagandets situation kände man behov av en ny ton: enklare, innerligare, mer tänkt för dem som är tveksamma i sin tro och främmande för det traditonella kristna språket. Samtidigt skulle hoppets budskap ljuda levande och varmt.

Det har också skrivits många psalmer av detta slag i vår tid. Av de 22 texterna i pslambokens avdelning för "Livets gåva och gräns" är hälften nya.

I Britt G:s psalm för avskedstagande märker vi också en konkret situation. Här är den vi höll av, i centrum för allas tankar. Här är minnena och tacksamheten, här är oron för framtiden, här är bönen om vägledning och kraft, här är överlämnandet - av den vi skiljs ifrån och av oss själva -
och närvaron av den kärlek som går genom världen;
- Jordens Gud.
- Livets Gud.
- Tröstens Gud.

Jordens Gud, stjärnornas Herre,
vän med blommor och sparvar och barn,
tack för de lyckliga dagar på jorden.
Tack för allt som du gav vår vän.

Livets Gud, kärlekens Herre,
tänd för vännen ditt eviga ljus.
Kom i vår ensamhet kom i vårt mörker.
Låt oss känna att du är där.

Tröstens Gud, Fader för alla,
vännen lämnar vi nu i din hand.
Följ oss i vardagen, hjälp oss att möta
nya dagar i tro på dig.