Nu vilar folk och länder

Denna psalm har en lång översättningshistoria.
Det gäller Paul Gerhardts aftonpsalm "Nu vilar folk och länder" Psalm 186.
Britt G. Hallqvist har översatt den en gång tidigare 1959. I den översättningen följde hon den tyska texten noggrant - men den blev med tiden föråldrad.
   Nu vilar alla skogar,
   djur, människor, fält och plogar,
   all världen slumrar in.
   Men du, min själ, skall börja
   den andakt, du skall spörja
   vad som behagar Skaparn din.

Det har hänt en del med språket under de tjugusju år som ligger mellan den citerade översättningen ovan och den som nu finns i hennes översättning i psalmboken;
Nu vilar folk och länder
och skogar, berg och stränder.
Nu sover barnen gott.
Men jag vill bedja, vaka
och tacksamt se tillbaka
på vad av Gud i dag jag fått.

Vers 7 har i omarbetningen vunnit både språkligt och innehållsligt i förhållande till den tidigare versionen;
Låt oro mig ej väcka,
och inget hot förskräcka.
Gör vilan trygg och skön.
Sänd ängeln hit med ljuset
att hålla vakt om huset.
O, Fader, hör min aftonbön.

Dessa olika översättningar visar exempel på bearbetningarnas svårigheter och möljigheter.
De visar också exempel på Britt G:s insatser i revisionsarbetet med de gamla psalmerna.

Nu vilar folk och länder och skogar, berg och stränder.
Nu sover barnen gott. Men jag vill bedja, vaka
och tacksam se tillbaka på vad av Gud i dag jag fått.

Se, solen har försvunnit och natten övervunnit
den ljusa dagen nu. En annan sol jag hälsar.
Min Jesus, som mig frälsar, den sol som ej går ner är du.

När dagen är tillända, då börjar stjärnor tända
sitt milda, klar ljus. Skall i min sista timma
den morgonstjärna glimma som visar väg till Faderns hus?

Till sömn jag mig bereder, tar av mig skor och kläder,
en bild av dödlighet. O Kristus, dig till ära,
låt mig en gång få bära en klädnad av rättfärdighet.

Min kropp av trötthet dignar, sitt läger den välsignar
och gläds åt nattens ro. Ack, Jesus, låt mitt hjärta
från syndens ok och smärta befrias och hos dig får bo.

När mina tankar domnar och all sinnen somnar,
vem skyddar kropp och själ? O, se med fadersöga
till mig ifrån det höga, min Gud, som alltid vill mig väl.

Låt oro mig ej väcka och inget hot förskräcka.
Gör vilan trygg och skön. Sänd ängeln hit med ljuset
att hålla vakt om huset. O Fader, hör min aftonbön.

Vad jag i dag har syndat av själviskhet förblindad,
förlåt mig det, o Gud. I Jesu namn jag beder
att du mig alltid leder på livets väg med dina bud.

När det är dags att vakna, o, låt mig inte sakna
din starka, trogna hand, som mig i alla dagar
beskyddar och ledsagar på vägen hem till livets land.

Text:   Paul Gehardt  1647
Övers: Britt G. Hallqvist  1978
Musik:Heinrich Isaac  ca 1500