| GUD, dig vill jag ära! |
Dig skall min själ sitt offer bära, o Fader Skapare och Gud. Psalm 22.
Denna psalm har sin grund i första trosartikeln: "Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens Skapare".
Psalmen handlar om Guds makt. Gud har skapat allt från det största till det minsta.
Men den handlar också om den trygghet som ligger i tron att Gud också har omsorg
om sin Skapelse. "Du följer med ditt fadersöga det minsta kryp på denna jord"
Författare till psalmen är Arvid August Afzelius (1785-1871). Han föddes i ett prästhem i Västergötland. Afzelius studerade till präst och blev vid 36 års ålder kyrkoherde i Enköping.
Han tjänstgjorde där i 50 år till sin död 1871.
Psalm 22 vers 1
Dig skall min själ sitt offer bära o Fader, Skapare och Gud.
Dig vill jag med mitt hjärta ära och dig med mina läppars ljud,
med vördnad tänka på din nåd, din makt, ditt underfulla råd.
"Herrens nåd tar aldrig slut, hans barmhärtighet upphör aldrig. Varje morgon är den ny,
stor är din trofasthet. Min andel är Herren, det vet jag, därför hoppas jag på honom.
Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från Herren". Klagovisorna 3: 22-24, 26.
Vers 2
Du varelse och liv har givit åt allt i himmel och på jord.
Ditt stora, sköna namn du skrivit, så i naturen som ditt ord.
Där är din storhet uppenbar, o Skapare och Gud och Far.
"Gud sade: Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av fruktträd med frö
i sin frukt skall växa på jorden". 1 Mos 1:11.
"Gud sade: Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och
vilda djur av olika arter." 1 Mos.1:24.
" Gud sade: Vi skall göra människor som en avbild, lika oss. Gud skapade människan
till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem".
1 Mos 1:26-27.
Vers 3
Ej mörker mer mitt hjärta hindrar, att se och vörda dina spår.
Var stjärna som på fästet tindrar, är vittne om vad du förmår,
och minsta blomma på min stig, den är ett ord av tröst och frid.
"I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i
begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt
som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret,
och mörkret har inte övervunnit det". Joh.1:1-5
Vers 4
Jag lyfter blicken mot det höga, jag litar på ditt löftesord.
Du följer med ditt fadersöga det minsta kryp på denna jord.
På glädjens eller sorgens stig till slut du för mig hem till dig.
"Jag ser upp emot bergen: Varifrån skall jag få hjälp? Hjälpen kommer från Herren som
har gjort himmel och jord. Han låter inte din fot slinta, han vakar ständigt över dina steg.
Herren bevarar dig från allt ont, från allt som hotar ditt liv. Herren skall bevara dig i livets
alla skiften, nu och för evigt". Psalt 121:1-3, 7-8 .
"Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som ska rädda oss,
Herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir
lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig". Fil 3:20-21.
Vers 5
Herre, dig jag vill åkalla, när aftonstjärnan framgår skön.
När morgondaggens pärlor falla, jag möter dig med tack och bön.
Så lär mig hålla dina bud, o Fader, Skapare och Gud.
"När ni åkallar mig och ber till mig skall jag lyssna på er. När ni söker mig skall ni
finna mig". Jer 29:12-13.
"Be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber,
han får, och den som söker han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas".
Mark 7:7-8.
"Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Gör er inga bekymmer, utan när
ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar". Fil. 4:4, 6.
Text: Arvid August Afzelius 1814
Bearb: Britt G. Hallqvist 1979
