Psalm 102
Tung och kvalfull vilar hela världens nöd på Jesu hjärta,
och han kallar oss att dela denna bördas tyngd och smärta,
ej att dela glädjen bara utan lidandet tillika.
Vi som vilja kristna vara må vi icke Kristus svika.
En och en vi måste stiga till det kors som allt försonar,
att oss helt åt honom viga som i himlens rike tronar.
Andens liv i oss han tänder. Då vi lyda, han oss leder,
in i gärningar oss sänder, som han dag för dag bereder.
Öster, väster, norr och söder korsets armar överskygga:
alla äro våra bröder som på jorden bo och bygga.
Då vi bröders bördor bära, med och för varandra lida,
är oss Kristus åter nära, vandrar osedd vid vår sida.
Detta är en av Frostensons tidiga psalmer. Den skrevs redan 1936.
Psalmen är en av de nio som Frostenson fick med i 1937 års psalmbok.
Han skrev den först i fem fyraradiga verser. Sedan sammanförde han
vers 1 och 2 till en första vers och vers 3 och fyra till en andra.
Så tillfogade han utterligare en vers, den tredje, som har blivt den
mest kända och sjungna.
Frostenson visade tidigt i sina psalmer sin kristna syn på tillvaron.
Världen är en enda och det kristna evangeliet förutsätter strävan och kamp
för en rättfärdig värld och solidaritet framför allt med de mest utsatta och svaga.
Författare: Anders Frostenson 1936
Musik: Johann Cruger 1649, tonsättare och kantor, Berlin
Bild: Google
