Psalm 412
Ett Kristusbrev till världen är var och en som tror
och sagt sitt ja till honom som mitt ibland oss bor,
ett brev från evigheten i hast sänt ut till dem
som tappat bort sig själva och glömt sitt fadershem.
Ett frihetsrop, en hälsning, ett ord om frid och tröst
i dag till någon ensam som plågad är och trött,
ett brev som inte frågar om tvivel eller tro
men säger: du är älskad, om än du borta bor.
Ett brev som Anden skriver i hjärtats dolda rum
med ord som får sitt ljus från Guds evangelium,
och plötsligt i vår vardag ett eldsken långt ifrån:
så älskade Gud världen att han oss gav sin Son.
Bön
Herre Jesus Kristus -
jag överlämnar åt dig all min ängslan och otrygghet,
allt missmod, alla frågetecken.
Gör mig fri från allt negativt, så att jag vågar säga JA till din vilja,
också i mörker och ovisshet.
Hjälp mig att kunna vänta i tålamod och trohet,
till du visar vägar och nya möjligheter.
Du älskar mig så högt, att du vill låta din kraft
fullkomnas i min svaghet.
Du ger dig åt mig i din heliga Nattvard och ger mig förtroende
att bära dig med mig i min vardag.
Jag är aldrig ensam.
Du är i mig, och din kärlek för mig rakt igenom ovisshetens mörker.
Herre - jag vill vara stilla i en barnslig förväntan och nyfikenhet
inför vad du kan göra med mig och genom mig.
Jag ber dig: Låt mig alltid få ha mitt rotfäste i dig,
så att du kan forma mig allra längst inifrån
till att bli ett med din vilja.
Bön från S:t Davidsgården, Rättvik
Psalmförfattare: Anders Frostenson 1935, 1972
Musik: Roland Forsberg 1968, tonsättare, organist, Stockholm
Bild: Google
