Psalm 229
I Adam är vi alla ett, och Adams verk är vårt.
Vi gömde oss bland Edens träd när Herren sökte oss.
Vi flydde, och då kom vi bort från Gud och från varann.
Vår egen väg vi ville gå. Blott ensamhet vi fann.
Du med din kärlek oss har sökt. Du oss din Son har gett.
Så hjälp oss lyssna till hans röst och lyssnande bli ett.
Det är ej vi som älskat dig, men du som älskat oss.
Och Jesus, världens ljus, kom hit till frälsning, ej till dom.
O Gud, du skapat oss till dig, förlåt vår skuld, vårt svek.
Låt bot bli lovsång, död bli liv. Låt blinda ögon se.
Namnet Adam är hebreiska och betyder människa. Adam står i berättelserna
i 1 Mosebok som representant för mänskligheten.
"Vi har alla den gamle Adam i oss" för att citera ett gammalt talesätt som anspelar
på Bibelns allra första berättelse.
Psalmen bygger på orden i Rom 5:17 där det står:
"Om en enda mans överträdelse betydde att döden fick herravälde
genom denne ende, så skall nu i stället de som blir rättfärdiga
genom nådens överflödande rika gåva leva och få herravälde
tack vare en enda, Jesus Kristus."
Psalmen anspelar på Romarbrevet med orden:
"I Adam är vi alla ett, och Adams svek var vårt."
"Du med din kärlek oss har sökt. Du oss din Son har gett."
"Förlåt vår skuld, vårt svek. Låt bot bli lovsång, död bli liv."
Text: Martin Franzmann 1961
Översättning: Anders Frostenson 1978
Musik: Folkmelodi från Dalarna
