Psalm 73
I en tidigare blogg har jag skrivit att många av Anders Frostensons psalmer blivit till
på järnvägsperrongerna i Alvesta och Fagersta.
En upplevelse på Stockholms central har också ha betytt mycket för honom.
I den stora vänthallen där med dess myller av människor såg han som i ljusskrift
Jesu ord "Hoc est corpus meum", detta är min kropp. Upplevelsen återkom flera
gånger. Anders F säger stilla att detta inspirerat honom till många psalmer med
ett socialt innehåll, om utanförskapet och Guds närhet.
"Låt ingen stanna utanför,
men gör oss till en kropp, ett bröd".
När vi tar emot nattvarden får vi syndernas förlåtelse, liv och salighet.
I instiftelseorden till nattvarden står det att brödet är utgivet och vinet
utgjutet för oss till syndernas förlåtelse.
Det betyder att det finns kraft i nattvarden, och att den på ett mycket
tydligt sätt ger oss förlåtelse. Vi får ta emot det som nattvarden ger
i tro på på Jesu ord.
".. och här ett saligt byte sker:
du tar vår skuld, din frid du ger".
Psalmen
Vi till ditt altarbord bär fram
som offergåva, o Guds Lamm,
vår glädje, våra nederlag,
oss själva, allt vad du oss gav.
Du själv är gåvan Gud oss gav.
Den räcks åt alla utan krav,
och här ett saligt byte sker:
du tar vår skuld, din frid du ger.
Låt ingen stanna utanför,
men gör oss till en kropp, ett bröd,
en längtan genom varje dag,
en bön: kom, Herre Jesus, snart.
Text: Anders Frostenson 1962, 1973.
Musik: Carl Nielsen 1915, tonsättare Danmark.
Bild: Google
