onsdag 25 juni 2014

Han satte sig ner på stranden





Psalm 353

Han satte sig ner på stranden,
och skarorna kring honom var.
Och bruset från bergen och vattnet
hans ord de lyssnande bar
om sådden, om nätet och skatten;
och allt är närhet - och vind långt ifrån.

Han satte sig ner vid brunnen.
En synderska hos honom stod,
en utstött - ur staden fördriven
av rädslan för mänskornas dom.
Han gav henne åter til livet;
och allt är närhet - och våg långt ifrån.

Han satte sig ner i öknen.
Den sjuke till honom man bar,
och borta var plågan och döden.
"Gå hem till de dina i dag."
De hungriga räckte han bröden;
och allt är närhet - och makt långt ifrån.

Han sitter på högra sidan
om Fadern. Hos alla han är.
På gatan han går och vid bordet
han tjänande böjer sig ner.
Hans röst vi förnimmer ur ordet;
och allt är närhet. Vår värld är hans värld.


"Hans röst vi förnimmer ur ordet;
och allt är närhet.."
Vi har läst om hur Gud skapade i begynnelsen genom att använda sitt ord.
Gud sade. Och när han uttalade sina ord, tog verkligheten form.
Det var makt och levande kraft i ordet.

Och det är fortfarande kraft i detta ord.
Det uträttar något på sin väg genom ett människoliv.

När vi läser om Gamla testamentets profeter, läser vi - ganska ofta -
att "Herrens ord kom till dem".
Och där ligger en hemlighet, som fortfarande är lika aktuell.
Det händer något, när Ordet går ut och riktar sig till en människa.
En människa som upplever Guds ords verklighet i sitt liv förändras.
Hon tar i tro emot det som Ordet erbjuder; Guds kärlek, omsorg och närhet.
"Hans röst vi förnimmer i ordet
och allt är närhet.."


Psalmförfattare: Anders Frostenson 1970.
Musik:                Roland Forsberg    1970, tonsättare, organist, Stockholm.


Bild:Google