Psalm 131
Stå upp, o Sion, och lovsjung din Frälsare, profet och kung.
Du hans stjärna skådar, stäm upp i helig fröjd din röst.
Se, dess ljus bebådar att världen skall bli återlöst.
Herren Kristus kommer till vår hjälp och tröst.
Hur skön och klar den stjärnan går!
Vi följer hennes ljusa spår, följer med de visa.
Vi vill med våra läppars ljud dig, vår broder, prisa
och ödmjukt lyda dina bud, du som i din kärlek återspeglar Gud.
I nåd, o Herre, tag emot vad vi vill lägga för din fot.
Våra gåvor bliver ej myrra, guld och rökelse.
Vi vårt hjärta giver åt dig, vår Gud, vår Frälsare,
fyll det du med kärlek, tro och helgelse.
Ditt ord skall vara år från år den stjärna i vars ljus vi går.
Låt din helga lära oss leda rätt i all vår tid.
Låt din kraft oss bära igenom livets sorg och strid,
och när döden nalkas, kom till oss med frid.
Lys, helga stjärna, mild och ren, kring jorden sprid Guds klarhets sken.
Alla knän skall böjas i Jesu namn vid nådens tron.
Alla böner höjas till Jesus Krist, Guds ende Son,
alla tungor prisa Gud med jubelton.
Detta är en psalm för Trettondedag jul, eller Epifania som dagen också kallas.
Epifania betyder uppenbarelse. Epifania är julfirandets ursprung i kristenheten.
Det går tillbaka till 100-talet. På 300-talet tog man upp denna uppenbarelsefest
i kyrkan i Västerlandet. Och dagens tema blev då de vise männen från Österlandet.
De hade genom sina gåvor och sin tillbedjan uppenbarat den nyfödde konungens
världsomfattande storhet.
I psalmen beskrivs stjärnan som leder rätt och de vise männen, här finns tanken på
gåvorna, de vise männens och våra, och världsmissionen.
Johan Olof Wallin har skrivit psalmen. En relativt omfattande språklig revision, har
inte förändrat innehållet. Denna bearbetning har gjorts av Britt G Hallqvist.
Text: Johan Olof Wallin 1819
Bearbetad: Britt G Hallqvist 1980
Musik: Medeltida julvisa 1533
Bild: Google
