Psalm 398
Brödet är ett, brutet för alla, skörd av åkrarnas jord.
Herren är en, given åt alla här vi nattvardens bord.
Vi reser ett tecken, rättvisans tecken, måltid delad med alla.
Vi smakar den framtid de fattiga hoppas, tid då murar skall falla.
Kalken är en, delad av alla, vin till glädje och sång.
Herren är en, frälsning för alla vanns på korset en gång.
Vi reser ett tecken ...
Nu är vi ett, Herren är allas, öppnar ögon att se.
Kyrkan är vi, lever i världen, hopp och glädje att ge.
Vi reser ett tecken ...
Allt som gör livet möjligt och uthärdligt får vi. Men inte för att behålla för oss själva.
Allt till hör alla.
Att fira nattvard är en påminnelse om det. Bröd och vin symboliserar vad människan
behöver för att leva. Vi delar det med varandra i tacksamhet till Gud.
Troende människor vet vem de skall tacka. För dem är Givaren känd och har ansikte.
Att ge och att ta emot är en relation. Människan och Gud hör samman.
I Kristus blir relationen synlig. När vi firar nattvard är den alldeles påtaglig.
Vi tackar för livet och kärleken och brödet - inte bara med ord.
Vi ger vårt hjärta och hela världen åt Kristus. Allting är redan hans.
Text: Jonas Jonsson 1980
Musik: Per Harling 1980
Bild: Google
