Psalm 170
Den stora vita skaran där
lik tusen berg som snöskrud bär,
med skog omkring och palmers ring,
säg vilka dessa är.
Det är den stora skara
som ur mycken nöd och plåga kom.
Och Lammets blod dem rena gjort
för himlens helgedom.
Där firar de sin kyrkogång
med oupphörlig jubelsång i valv av ljus
hos Herren Gud bland alla änglars sång.
Här levde de i djupt förakt,
men se dem där i deras prakt
för tronen stå med kronor på
i himmelsk glans och makt.
De ofta haft det tungt och svårt
och deras kinder höljts i gråt.
Gud mötte dem. Strax de kom hem
han varje tår tog bort.
Lövhyddefest de firar nu
i himmelen hos Herren Gud, och Lammet själv
vid livets älv är både värd och gäst.
Så gläds, ja gläd er tusenfalt,
ni som har mist och vunnit allt.
Ni som i tro bestod ert prov,
blev jordens ljus och salt.
Ni kände till en hemlighet
som änglar men ej världen vet:
att den som sår med sorg och gråt
en jubelskörd får se.
Så sjung, slå takt med palmers blad,
ty detta är vår glädjedag. Dig vare pris
till evig tid, Guds Lamm! Halleluja!
Psalmen är skriven av 1700-talets främste psalmdiktare i Danmark, Hans Adolf Broson.
Han var prästson från Randerup och efter prästexamen blev han en tid informator på
södra Jylland. Där kom han i kontakt med den pietistiska väckelsen, som sedan kom att
prägla hans personliga fromhet.
I 1986-års psalmbok är Brorson representerad med två psalmer, nr 170 och 199.
Allhelgonapsalmen "Den store hwide flok" publicerades efter hans död.
Inspiration till sin psalm har han från texter i Bibeln, framför allt från Uppb kap 7.
"Sedan såg jag och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar
och länder och språk. De stod inför tronen och Lammet klädda i vita kläder med
palmkvistar i sina händer".
Han anknyter också till den judiska högtid som kallas lövhyddohögtiden, omnämnd
bl a i 3 Mos 23:33-44. Den firades under hösten och pågick i åtta dagar.
Det är en glad skördefest. Då byggde man lövhyddor som man kunde bo i under
festdagarna. Brorson liknar det eviga livet hos Gud vid en lövhyddofest.
Judarna firade lövhyddohögtiden till minne av ökenvandringen från Egypten till Kanaans
land, då de sov i lövhyddor.
På samma sätt firas en fest i himlen hos Herren Gud av dem som slutat livets ökenvandring:
"Lövhyddefest de firar nu..."
Text: Hans Adolph Broson, 1765, biskop i Ribe, Danmark
Översättning : Emanuel Linderholm, professor i kyrkohistoria, Uppsala
Nyöversättning: Anders Frostenson 1983
Musik: Norsk folkmelodi från Heddal
Bild:Google
