Psalm 50
Kom, Skaparande, Herre god! Besök vårt hjärta, ge oss mod.
Lys upp vårt mörker, hoppet stärk! Du känner oss, vi är ditt verk.
Du själv den Högstes gåva är, och namnet Tröstaren du bär.
Du är den källa från vars djup allt liv, all kärlek strömmar ut.
Låt hårda hjärtan fyllas av en kärlek utan svek och krav.
Du all vår svaghet känner väl. Förnya oss till kropp och själ.
En mångfald gåvor du oss ger. I dem vi klart Guds tecken ser
och genom dem når Faderns ord till alla folkslag på vår jord.
Vår fiende ifrån oss driv och med din frid hos oss förbliv.
Ge ljus, att vi din ledning ser, och hjälp att inget ont oss sker.
Vår Fader vi lovsjunger här, och Sonen som uppstånden är,
och dig, vår Tröstare, vårt ljus, i dag och bortom tidens slut.
Psalmboken är på många sätt en unik bok med några psalmer som är över
tusen år gamla och som fortfarande sjungs. En sådan psalm är nr 50;
"Kom Skaparande, Herre god!"
Psalmen har sitt ursprung i en latinsk pingsthymn.
Författare är Hrabanus Maurus, verksam vid klostret i Fulda, senare biskop i Mainz.
Veni creator Spiritus är de latinska inledningsorden till psalmen.
Luther översatte psalmen till tyska, och han följde troget den latinska texten.
Olavus Petri översatte psalmen till svenska och den texten sjöngs fram till
1819 års psalmbok.
Johan Olof Wallin bearbetade psalmen ingående, och hans version har sjungits
fram till 1986.
Anders Frostenson har bearbetat psalmen för 1986 års psalmbok, och han har närmat
sig Luthers version.
I Sverige har man sjungit den på en svensk melodi. 1986 övergavs den svenska
melodin och psalmen sjungs nu på den medeltida gregorianska melodin.
Text: Martin Luther 1524, efter Veni creator spiritus 800-talet
Översättning: Olavus Petri 1536
Bearbetning: Johan Olof Wallin 1819
Bearbetning: Anders Frostenson 1978, 1986
Musik: Medeltida hymn, Erfurt 1524
Bild: Google
