onsdag 7 januari 2015

Nu segrar alla trognas hopp ...






Psalm 132

Nu segrar alla trognas hopp: vid änglars lovsång
rinner opp en salig morgonstjärna
Den stannar över Herrens hus,
och folken skola i dess ljus församla sig så gärna.
Stort ljus, klart ljus nedergjutes, natten slutes,
dagen börjas att kring hela världen spörjas.

I nåd och sanning bland oss bor den dolde Guden,
mild och stor, en Frälsare för alla.
Vi skåda nu  hans härlighet som ende Sonens härlighet
och till hans fötter falla. Hav tröst, mitt bröst:
gläds att Ordet kött är vordet, Gud förklarad
och hans kärlek uppenbarad.

O gläds, min själ, och sjung hans pris,
som öppnat dig det paradis vars port din synd tillslutit.
O gläds att Gud förbarmar sig och huld förnya vill med dig
förbundet, som du brutit. Ära vare Gud i höjden!
Friden, fröjden, helig vilje sig från jorden aldrig skilje.


Författare till psalmen är Samuel Hedborn, född i ett fattigt soldattorp i Heda, Östergötland.
Genom att många av bygdens folk ställde upp för att ge ekonomiskt stöd kunde han studera.
Efter studier i Linköping och Uppsala prästvigdes Hedborn 1809. Han tjänstgjorde som präst
ett år och begärde sedan tjänstledighet på grund av sjukdom.
Under denna tid började han skriva psalmer.
Han har själv sagt om denna tid: "Mitt hjärta har velat tacka livets Herre, som förlänat mig
flera dagar än jag förmodade, och min tunga har velat uttala hans lov".

Psalmen är verkligen en lovsång: "O gläds min själ, och sjung hans pris, som öppnat dig
det paradis..."

Hedborn har också publicerat ett stort antal dikter, av vilka hans vaggvisa " Ute blåser
sommarvind" är den mest kända.

Hedborn blev frisk från sin sjukdom och fortsatte sin prästtjänst, från 1820 som kyrkoherde i
Askeryds och Bredestads församlingar i Östergötland.


Text: Samuel Johan Hedborn 1811
Bearbetning: Johan Olof Wallin 1819
Musik: Philip Nicolai, präst och tonsättare, Hamburg


Bild: Google

tisdag 6 januari 2015

Herren Kristus kommer till vår hjälp och tröst ...






Psalm 131

Stå upp, o Sion, och lovsjung din Frälsare, profet och kung.
Du hans stjärna skådar, stäm upp i helig fröjd din röst.
Se, dess ljus bebådar att världen skall bli återlöst.
Herren Kristus kommer till vår hjälp och tröst.

Hur skön och klar den stjärnan går!
Vi följer hennes ljusa spår, följer med de visa.
Vi vill med våra läppars ljud dig, vår broder, prisa
och ödmjukt lyda dina bud, du som i din kärlek återspeglar Gud.

I nåd, o Herre, tag emot vad vi vill lägga för din fot.
Våra gåvor bliver ej myrra, guld och rökelse.
Vi vårt hjärta giver åt dig, vår Gud, vår Frälsare,
fyll det du med kärlek, tro och helgelse.

Ditt ord skall vara år från år den stjärna i vars ljus vi går.
Låt din helga lära oss leda rätt i all vår tid.
Låt din kraft oss bära igenom livets sorg och strid,
och när döden nalkas, kom till oss med frid.

Lys, helga stjärna, mild och ren, kring jorden sprid Guds klarhets sken.
Alla knän skall böjas i Jesu namn vid nådens tron.
Alla böner höjas till Jesus Krist, Guds ende Son,
alla tungor prisa Gud med jubelton.


Detta är en psalm för Trettondedag jul, eller Epifania som dagen också kallas.
Epifania betyder uppenbarelse. Epifania är julfirandets ursprung i kristenheten.
Det går tillbaka till 100-talet. På 300-talet tog man upp denna uppenbarelsefest
i kyrkan i Västerlandet. Och dagens tema blev då de vise männen från Österlandet.
De hade genom sina gåvor och sin tillbedjan uppenbarat den nyfödde konungens
världsomfattande storhet. 
I psalmen beskrivs stjärnan som leder rätt och de vise männen, här finns tanken på
gåvorna, de vise männens och våra, och världsmissionen.

Johan Olof Wallin har skrivit psalmen. En relativt omfattande språklig revision, har
inte förändrat innehållet. Denna bearbetning har gjorts av Britt G Hallqvist.

Text: Johan Olof Wallin 1819
Bearbetad: Britt G Hallqvist 1980
Musik: Medeltida julvisa 1533


Bild: Google

söndag 4 januari 2015

En stjärna gick på himlen fram ...


      


Psalm 130

En stjärna gick på himlen fram, på himlen fram,
för Österns vice undersam. Halleluja! Halleluja!

Då fylldes de av glädje stor, av glädje stor.
Till Betlehem de genast for. Halleluja! Halleluja!

De visste  nu att Konungen, att Konungen,
var kommen hit från himmelen. Halleluja! Halleluja!

Den gåva de åt Jesus gav, åt Jesus gav,
guld, rökelse och myrra var. Halleluja! Halleluja!

Vi också nu vårt offer ger, vårt offer ger,
åt honom som till oss kom ner. Halleluja! Halleluja!

Vi tackar dig, o Gud, vår Far, o Gud vår Far,
som Jesus Krist, din Son, oss gav. Halleluja! Halleluja!

Pris vare Guds barmhärtighet, barmhärtighet,
i dag,och i all evighet. Halleluja! Halleluja!


Denna psalm är från början en latinsk julsång från 1300-talet.
Den översattes redan under medeltiden till flera folkspråk och sjöngs ofta växelvis
mellan kör och församling.
Johan Olof Wallin bearbetade den för 1819-års psalmbok.
Anders Frostenson har i sin bearbetning av psalmen lyft fram tanken på att de
vise männen från Österns länder bar fram gåvor till Jesus i Betlehem, och att vi
också bör vara villiga att offra. Trettondedag jul är den stora offerdagen för Svenska
kyrkans internationella arbete.


Text: Latinsk julsång 1300-talet,
Översättning: Laurentius Jonas Gestritius 1619, Anders Frostenson 1977
Musik: Medeltida julvisa 1553

Bild: Google




fredag 5 december 2014

Gör porten hög, gör dörren bred ...






Psalm 107

Gör porten hög, gör dörren bred och djupt i stoftet böj dig ned:
din Gud och Frälsare det är som på ditt hjärta klappar här.
Höj upp din röst med helig fröjd, stäm upp din sång till himlars höjd:
Dig vare pris, o Jesus kär, som komma vill och bli mig när.

Han kommer här. Åt dig han ger sin nåd och sin rättfärdighet.
Han helighetens krona bär, barmhärtighet hans spira är.
På all din plåga gör han slut, och all din skuld han plånar ut.
Dig vare pris, o Jesus Krist, som hjälper mig i all min brist.

För stad och land om skydd vi ber.
Du, Jesus, bäst oss trygghet ger.
Så kom och bli vår förebild i vad vi gör och vad vi vill.
Du fattig gästar hos oss här men himmelrikets konung är.
Dig vare pris, o Jesus kär, som mig så mild och nådig är.

Gör porten hög, gör dörren bred, ditt hjärta till hans boning red.
Låt tron han tänt få brinna klar, och vaka, bed och redo var.
Han komma vill, han närmar sig med liv och med allt gott till dig.
Dig vare pris, o Jesus kär, som mig så mild och nådig är.

Kom snart till mig, o Jesus kär, för dig mitt hjärta öppet är.
Kom in med nåd och salighet och bli där kvar i evighet.
O Jesus, kom och stärk min tro och hjälp mig till din himmels ro.
"Jag kommer snart, o kära själ!" Ja amen, kom, nu är mig väl.


Denna psalm är en av våra mer högstämda adventspsalmer.
Psalmen anknyter till den 24:e psaltarpsalmen. "Höj, ni portar, era huvuden, höj dem,
ni eviga dörrar, för att ärans konung må dra dit in. Vem är då denne ärans konung?
Det är Herren Sebaot, han är ärans konung".  Psaltaren 24:9-10.

Författare till psalmen är Georg Weissel, han var en tid lärare, studerade sedan teologi
och blev 1623 kyrkoherde i Königsberg. Psalmen översattes för 1695-års psalmbok
av historieprofessorn Jacob Arrhenius. För 1986-års psalmbok har Anders Frostenson
bearbetat psalmen. Han har moderniserat språket men i stort sett hållit sig till den
ursprungliga psalmtexten.


Text: Georg Weissel 1623, 1642
Berabetad: Jacob Arrhenius 1694, Johan Olof Wallin 1816, Anders Frostenson 1980
Musik: Svensk 1697


Bild: Google

torsdag 4 december 2014

All världen stäm nu upp med fröjd ...






Psalm 106

Jerusalem, höj upp din röst och dotter Sion, fatta tröst.
Din konung kommer, och hans hand skall råda över alla land.

En sanningens och nådens tolk till världens konungar och folk,
han kommer, frid hans hälsning är, och kärleken hans spira bär.

Ett salighetens sändebud till jordens barn från jordens Gud,
han kommer, hoppet föregår, och glädjen följer i hans spår.

All världen stämme upp med fröjd:
Pris vare Gud i himlens höjd!
Välsignad blive jordens krets och mänskan bättrad och tillfreds.


Denna psalm har varit  nästan oförändrad i de tre utgivna psalmböckerna åren 1819, 1937 och 1986.
"Jerusalem, höj upp din röst och dotter Sion, fatta tröst". Jerusalem och dotter Sion står för
samma sak. Sion var från början namnet på en befästning, i den äldsta delen av Jerusalem,
Davids stad.

"Din konung kommer" i vers 1 syftar på Jesus som är Messias. Messias betyder "den smorde".
Detta syftade i GT ursprungligen på kungen, som smordes med helig olja.
Så småningom kom ordet Messias att övergå till att betyda den konung som man väntade
skulle komma och upprätta ett fredens rike i Israel.

Jesus är "ett salighetens sändebud till jordens barn från jordens Gud".

Text: Johan Olof Wallin 1813
Musik: Martin Luther 1539


Bild: Google

onsdag 3 december 2014

Hosianna, Davids son ...



Georg Joseph Vogler

Psalm 105

Hosianna, Davids son, välsignad  vare han,
välsignad Davids son, som kommer i Herrens namn.
Hosianna i höjden, hosianna, hosianna.
Välsignad Davids son, som kommer i Herrens namn.

Psalmen är en tonsättning av Matt 21:9
"Hosianna Davids Son! Välsignad är han som kommer, i Herrens namn.
  Hosianna i höjden".
Den versen stå i berättelsen om när Jesus rider in i Jerusalem.
Folket hyllar honom med det rop som står citerat i vers 9.

Hosianna är ett hebreiskt ord som betyder "Hjälp (oss)!"
Hyllningsropet riktas först till Messias ("Davids son") och sedan till Gud
(" i höjden", jämför Luk 2:14  "Ära i höjden åt Gud").

Tonsättare är Georg Joseph Vogler son till en fiolmakare. Han fick en god musikalisk
utbildning. Han kom också att studera teologi och prästvigdes i Rom.
1775 bosatte Vogler sig i Mannheim, där han upprättade en musikskola.
Han kom till Stockholm 1786 och anställdes som kapellmästare vid Kungl Teatern,
en tjänst som han uppehöll fram till 1799.
Det var under sin tid i Stockholm han skrev musiken till adventshymnen Hosianna,
Davids son.

Text: Matt 21:9
Musik: Georg Joseph Vogler ca 1795

Bild: Google

tisdag 2 december 2014

Låt hjärtat öppna sig ...




Psalm  104

Gläd dig, du Kristi brud, och möt din Herre Gud.
Den stora dag du skådat som oss profeter bådat.
Hosianna, pris och ära! Vår konung är nu nära.

En åsna honom bär som fridens furste är.
Hans prakt är ganska ringa, men döden kan han tvinga.
Hosianna, pris och ära! Vår konung är nu nära.

Saktmodig, mild och god han ger de svaga mod.
Vill du till honom höra skall han dig salig göra.
Hosianna, pris och ära! Vår konung är nu nära.

Låt hjärtat öppna sig, bjud Kristus hem till dig.
I dag vill han dig gästa och sitt förbund befästa.
Hosianna, pris och ära! Vår konung är nu nära

Höj glädjerop till skyn vid denna glada syn:
här kommer Sions förste, bland konungar den störste.
Hosianna, pris och ära! Vår konung är nu nära.

Strö palmer på den stig där Herren nalkas dig.
Lägg för hans fot din prydnad, giv honom tro och lydnad.
Hosianna, pris och ära! Vår konung är nu nära.

De små på barnavis skall sjunga Herrens pris,
och folkets hela skara skall glad och frälsad svara:
Hosianna, pris och ära! Vår konung är nu nära.


Denna psalm bygger på bibelberättelsen om hur Jesus rider in i Jerusalem på en åsna.
Folket hyllar Jesus med att lägga kläder och palmblad på vägen och man ropar:
"Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Välsignad vår fader Davids
rike som nu kommer! Hosianna i höjden" Mark 11:1-11.

Psalmen har också andra bibelanknytningar. Det talas om Sion i femte versen.
Sion var från början namnet på en befästning i den äldre delen av Jerusalem, "Davids stad".
I Gamla testamentet används namnet Sion oftast om Jerusalem över huvud taget.
I Nya testamentet används det dessutom som symbol för den kristna kyrkan.

I första versen står: "Gläd dig du Kristi brud". Det är ett bildspråk som är hämtat från
Höga visan och dess kärleksdikter, där det talas om bruden och brudgummen.
Det har varit vanligt att man tolkat brudgummen som Kristus och bruden som den kristna
församlingen.

Psalmen är en dansk sång från 1500-talet. Den översattes till svenska och finns med
i 1695-års psalmbok. I 1819-års psalmbok finns en bearbetning av psalmen, gjord av
Samuel Hedborn och Johan Olof Wallin.
Britt G Hallgvist har moderniserat språket. Jämför exempelvis vers två. Där står nu:
"En åsna honom bär som fridens furste är". Tidigare stod det, även i 1937 års psalmbok:
"En krona han ej bär, men dock en konung är".


Text: Dansk sång från 1500-talet, översatt 1642,
Musik: Jakob Regnart 1574, hovkapellmästare i Prag

Bild: Google