Psalm 202
Det blomster som i marken bor kan aldrig själen glömma.
Hur skönt att djupt bland gläntors flor se solens fingrar sömma
en vacker klädnad till den säng som vi ger namnet sommaräng
och som med solens gyllne tråd hopsömmas våd för våd.
En sommarpsalm jag sjunga må i själens vinterdagar
och låta tungsint tanke gå och mana sommarns hagar
att träda fram till sinnets stöd i vinterns långa själanöd,
att djupt i minnet skåda Gud i evig sommarskrud.
...
Text: Harry Martinsson 1973, författare
Musik: Erland von Koch 1974, professor, tonsättare
Bild: Google
