Inför Första söndagen efter trefaldighet
Det som är grunden för vår dophandling i Kyrkan är övertygelsen
om att vi behöver dopet, och dopbefallningen talar om för oss att vi
görs till lärjungar genom dop och undervisning. När vi i dopet tar emot
korsets tecken är det en inbjudan att ha Jesus med oss i livet, han som
kan tolka och tyda våra liv. Kristussymbolen på ljuset vill påminna
oss om det Jesus sa: " Jag är världens ljus. Den som följer mig ska
inte vandra i mörkret, utan ha livets ljus." Joh 8:12
Bön
Gud låt mig leva varje dag
som din i mitt dop.
I dopet har du redan lagt
ett mönster för mig.
Varje dag får jag leva
genom död till liv,
genom det som är svårt
till det som är fullt av liv och lust.
Låt glädjen över vad du har gett mig
i mitt dop prägla hela livet,
så att jag växer till och mognar i min tro
och en gång få dela den himmelska
glädjen hos dig. Amen
Psalm 384
Ett liv i dina händer, en gåva av din nåd,
ett tecken på din kärlek, tack, Herre för, vårt barn.
Din kyrkas dop är källan till rening och till liv,
ett glädjens friska flöde, en nådens djupa ström.
Du räcker dina händer i dopet till vårt barn.
O, låt det en gång säga i tro sitt "ja" till dig.
När oro, sorg och tvivel vill skymma vägens mål,
hjälp då vårt barn bekänna: "I dopet blev jag din:"
Gud låt oss alla mötas, som dina barn en gång,
hos dig i himlens rike, det nya livets land.
Text: Tore Littmarck
