Midsommardagen
På midsommardagen sjunger vi gärna psalmen: "O store Gud", som talar om vår
mäktige och barmhärtige Gud,som slösar sina gåvor över oss. Allt förkunnar i
variationer på samma tema om denna gudomliga frikostighet. Fågelsång, träd
och blommor, de blänkande fiskstimmen, de spelande bäckarna och de speglande
sjöarna förkunnar Skaparens lov. Hur skulle människotungor kunna tiga!
Det finns många under, som vi kan se omkring oss om vi bara tittar efter.
Hur ska vi då beskriva universums Skapare? Vilka ord bör vi använda,
när vi talar om den Gud som har skapat ett universum som vår hjärna inte
kan fatta - ett universum som är präglat av ordning, harmoni och fullkomlighet?
Ett tänkbart svar är orden i psalm nr 11: " O store Gud !"
Bön
Du käre Gud Fader i himmelrik,
o, låt mig få se av din mantelflik
en endaste strimma, en enda tråd
av din klädnads gyllene våd!
Jag vet, att den skönjes i vindens spår,
i ett människoögas glittrande tår.
I dagrarnas spel och skyarnas färd,
i hela din blommande värld.
Nils Bolander
Psalm 11: 1,2,4
O store Gud, när jag den värld beskådar
som du har skapat med ditt allmaktsord,
hur där din visdom väver livets trådar,
och alla väsen mättas vid ditt bord -
då brister själen ut i lovsångsljud:
O store Gud, o store Gud!
När jag hör åskans röst och stormar brusa
och blixtens klingor springa fram ur skyn,
när regnets kalla, friska skurar susa
och löftets båge glänser för min syn -
då brister själen ut i lovsångs ljud:
O store Gud, o store Gud!
När jag i Bibeln skådar alla under
som Herren gjort sen förste Adams tid,
hur nådefull han varit alla stunder
och hjälpt sitt folk ur livets synd och strid -
då brister själen ut i lovsångs ljud:
O store Gud, o store Gud!
Text: Carl Boberg
