Psalm 110
Han kommer i sin kyrka vid psalmers lov och fröjdeljud,
min andes tröst och styrka, min konung och min frälsnings Gud.
I dag han lovar vara densamme som i går
och ännu uppenbara ett nådigt Herrens år.
På nytt jag sitter neder med längtan vid hans fot,
ett bord han mig bereder och tager mig som gäst emot.
Vad nådegåvor rika för den i anden fattig är!
Han frälsning skall predika, han mättar allt min själs begär.
Det hjärta som var krossat blir läkt av Jesu hand,
från trälen oket lossat, från fången bojans band.
Den som i blindhet famlar han skänker evigt ljus
och vilsna barn församlar och leder till sin Faders hus.
O du som Sion vårdar, sänd över oss din Ande ned.
I dina helga gårdar oss till din ankomst själv bered.
Giv nya sabbatsstunder till vila för vår själ,
gör nya nådesunder, befria syndens träl.
Lös varje bunden tunga, och helga så din brud,
att evigt hon får sjunga ditt lov, o Frälsare och Gud.
...
Paul Nilsson skrev psalmen som avslutning på en adventspredikan över
texten i Luk 4:16-22, Där står det:"Han har sänt mig att förkunna befrielse
för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna
ett nådens år från Herren".
Text: Paul Nilsson 1905, kyrkoherde i Sjogerstad, Västergötland
Musik: 1400-talet Hans Kugelmann 1540, hovkapellmästare, Königsberg
Bild: Google
