Psalm 633
Med himlen det blir som för tio jungfrur
när tiden för festen var inne,
hos fem sig förrådde vår tröga natur,
vårt dåsiga, syndiga sinne.
Gud nåde oss syndare alla!
De övriga fem lär oss akta vår tid,
såframt vi i himlen vill vara,
de hann till det bröllop som brudgummen blid
utlovat till fröjd för sin skara.
Väl oss, om vi håller oss vakna!
Strax före sin avfärd till främmande land
förmanade brudgummen alla
att möta med olja och lampa i hand.
Så Jesus en gång skall oss kalla!
Men alla är inte beredda.
De flickor som först på sin olja gjort slut
stod utan och bönföll de andra,
då ljöd från de aktsamma fem som förut:
"Ni måste till marknaden vandra!"
Så kom de till festen fördröjda.
De kloka hann före med brudgummen in
i himmelska salen att fägnas.
Han bad dem till bords med det ädlaste vin,
och porten befallde han stängas.
De andra fick stå där förgäves.
De ropade: "Herre, o, Herre, låt opp!"
Han sade: "Jag känner er inte."
Fast tiden var ute, all längtan, allt hopp
de ställde till fröjden därinne:
"Så hjälp oss ur jämmern och gråten!"
Om blott vi kan vaka och visa det nit
att tron och vår kärlek må brinna,
får alla en gång följa Brudgummen dit
där glädjen i Gud vi skall finna:
det himmelska bröllopet. Amen
...
Text: Jesper Svedberg 1694, teol professor i Uppsala, biskop i Skara
Bearbetad: Bo Setterlind 1983
Musik: Efter en folkmelodi från Dalarna
Bild: Google
