Psalm 437
Till möten och brunnar min kruka jag bär.
Så många förkunnar var sanningen är.
Men ingen mig räcker svaret som släcker
en törst som i tvivlet och frågorna bor.
Då bjuder mig Kristus sin dryck. Och jag tror.
Hos honom jag finner
Guds mening och svar.
Och sanningen rinner
så speglande klar
rakt genom mitt väsen.
Han känner och läser
i djupet min längtan, min skuld och min brist.
Han räcker försoning, Guds Son, Jesus Krist.
Hans namn vill jag prisa
vid stadsmurens port,
var mötande visa
vad han för mig gjort.
Min skuld tog han av mig.
Sin frihet han gav mig.
Jag beder: O Herre, det vatten mig giv
som blir i mig källan till flödande liv!
...
Text: Eva Norberg1983, författare och översättare, Sunnansjö, Dalarna
Musik:Daniel Helldén 1983, 1984, musikpedagog och tonsättare, Stockholm
Bild: Google
