Guds kärlek är ...

Psalm 289

Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.
Vi frihet fick att bo där, gå och komma,
att säga "ja" till Gud och säga "nej".
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.

Vi vill den frihet där vi är oss själva,
den frihet vi kan göra något av,
som ej är tomhet men en rymd för drömmar,
en jord där träd och blommor kan slå rot.
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.

Och ändå är det murar oss emellan,
och genom gallren ser vi på varann.
Vårt fängelse är byggt av rädslans stenar.
Vår fångdräkt är vårt eget knutna jag.
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.

O döm oss, Herre, frisäg oss i domen.
I din förlåtelse vår frihet är.
Den sträcker sig så långt din kärlek vandrar
bland alla mänskor, folk och raser här.
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.
                           ...
Text: Anders Frostenson 1968,
         kyrkoherde och psalmförfattare, Stockholm
Musik: Lars Åke Lundberg 1968,
         präst, författare och tonsättare, Stockholm

I ditt domslut fria mig ...

Psalm 356

Nämn mig Jesus, han är livet,
han är min rättfärdighet.
Han sitt liv för mig har givit,
mig förvärvat salighet.

Egen fromhet intet gäller
inför den som hjärtat ser,
mänsklig visdom icke heller
tröst och frid i själen ger.

Intet annat än allena
Jesu nåd, förtjänst och blod
kan från all min synd mig rena,
göra saken för mig god.

Milde Jesus, nådens källa,
du mitt liv min salighet,
låt i domen för mig gälla
din förtjänst och helighet.

Döm mitt hjärta här i tiden,
innan världen döms av dig;
och när tiden är förliden,
i ditt domslut fria mig.
                ...
Text: Matteus G. Hehl 1750, tysk präst
Översättning: Peder H. Syréen 1826,
                       bokhandlare, Karlskrona
Bearbetad: Wilhelmina Söderström 1907,
                  lärare och författare, Stockholm
Musik: Herrnhut 1735/ Berlin 1786

Guds Son en gång i morgonglans ...

Psalm 490

Guds Son en gång i morgonglans
skall åter komma hit,
och alla ängslans skuggor flyr
och världens fylls av liv.
Han är densamma som han var,
men klädd i härlighet.
Med solens krona blir han krönt
och stjärnors diadem.

Och klarare än påskens ljus,
då han steg ur sin grav
och krossade det ondas makt
och dödens udd bröt av,
ja, klarare än påskens sol
är Herrens härlighet
när han på skyar kommer hit
och alla honom ser.

Guds Son en gång i morgonglans
skall komma hit igen.
Hans stora dag, låt oss med bön
och tro påskynda den.
Guds Son skall komma.
Allt som dolts skall då bli uppenbart.
Vi väntar, ropar med hans folk:
Kom, Herre Jesus, snart!
                  ...
Text: Grekisk, John Brownlie 1907,
         pastor i skotska frikyrkan, översättare
Bearbetad: Anders Frostenson 1984
Musik: Engelsk 1785

Han kommer, han är nära ...

Psalm 489

Han kommer, han är nära, vår väntetid är slut.
Må alla facklor tändas, möt brudgummen i ljus.
Bryt upp kom med på färden till fest i himmelrik,
var med och eldmärk vägen, lyft upp ditt hjärta, brinn.

Nu flammar iverns låga, nu är ej tid för sömn,
och ingen hinner låna vad tanklösheten glömt.
Och alla som är redo drar sjungande åstad.
Snart dröjer blott ett eko hos dem som blivit kvar.

En port som varit öppen långt borta stänges till.
Hur djupt är inte mörkret när himlen gått förbi.
Det gäller ta till vara en stund som ingen vet.
Fördenskull: bed och vaka var dag som Herren ger.
                                    ...
Text: Olov Hartman 1978, präst och författare, Sigtuna
Musik: Sven-Erik Bäck 1978, professor och tonsättare, Stockholm

Ljus av ljus ...

Psalm 488

Ljus av ljus, o morgonstjärna,
Kristus, sanna ljus och dag,
nu vi ser den solen gärna
framgå efter ditt behag
som med rosenstrålars färg
målat himmel, hav och berg,
morgon över jorden tänder
och till dagens värv oss sänder.

Låt din Andes morgonstrimma
skina i vår mörka själ.
Låt oss i ditt ljus förnimma
vad som är vårt sanna väl.
En beständig tro oss giv
och det ondas makt fördriv.
Kraft och glädje oss förläna
att din goda vilja tjäna.

Styrk din kyrkas svaga skara
med den gyllne fridens band
och för allting ont bevara
hus och hem och fosterland.
Avvärj tvedräkt, split och strid,
främja enighet och frid.
Övervåld och skräck förjaga
och i mildhet oss ledsaga.

Låt vår lampas olja brinna
när du dömer världen vid.
Låt oss rätta vägen finna
denna korta vandringstid,
att vi genom sorgens dal
till din ljusa fröjdesal
och vårt rätta hem kan föras.
Där skall evig lovsång höras.
                  ...
Text: Martin Opitz 1634, tysk professor
Bearbetad: Karl- Gustaf Hildebrand 1984, professor, Uppsala
Musik: Johann Schop 1642, tysk musiker, Hamburg

Nattens skuggor sakta viker ...

Psalm 318

Nattens skuggor sakta viker,
morgonstjärnan ljuvligt ler,
snart den sälla dagen randas
och dess sol går aldrig ner.
Herren kommer, Herren kommer!
Slut är då all jordens strid.
Bruden siras, bröllop firas
uti evig fröjd och frid.

Vilket jubel inför tronen
när de frälsta där en gång
efter tidens vedermöda
stämmer upp sin segersång.
Herren kommer, Herren kommer!
Slut är då all jordens strid.
Bruden siras, bröllop firas
uti evig fröjd och frid.

Herre Jesus, håll mig redo
till ditt möte varje stund.
Sen må jord och himmel falla;
fast består min sällhets grund.
Herren kommer, Herren kommer!
Slut är då all jordens strid.
Bruden siras, bröllop firas
uti evig fröjd och frid.
                 ...
Text: Nils Frykman 1889, folkskollärare, Sunne
Musik: James McGranahan 1881, amerikansk sångkompositör

Saliga dag ...

Psalm 314

Ack, saliga dag som i hoppet vi bidar,
då världen är vorden Guds rike till sist,
då människornas släkte förlossningen funnit
och folken bekänner att Herren är Krist,
då döden är dödad och synden försvunnen
och frälsningens fullhet för evigt är vunnen!

Han kommer, han kommer, den dag som vi bidar,
dess strålar vi skådar på morgonens sky.
Än mörkret är mäktigt i dimmiga dälder,
men dagen begynner på höjderna gry.
Han kommer att stilla de sörjandes trängtan,
han kommer att fylla de heligas längtan.

Han kommer, han kommer, den dag som vi bidar,
då folken förenas i kärlek och tro
och himmelens Herre på jorden är konung
och de i hans skugga får saliga bo,
den dag som fullkomnar de heligas böner,
den dag som vår tro med beskådande kröner.

Han kommer, han kommer, den dag som vi bidar,
den ljusaste dag som i världen har grytt,
då Herren allsmäktig allena regerar
och satan och synd för hans anlete flytt
och skapelsen, frälsad från synder och strider,
förkunnar hans ära till eviga tider.
                           ...
Text: Natanael Beskow 1886, teol dr och författare
Musik: Waldemar Rudin 1888, präst och professor, Uppsala