Dig, ljusets Fader, vare pris ...

       
Psalm 63

Dig ljusens Fader, vare pris: jag fick till rikedom
det goda ord som gör den fromme vis och gör den vise from.

Hur ljuvt, hur härligt talar du i detta dyra ord
till mig som går, ett barn ännu, o Fader, på din jord!

Väl har naturens rika prakt med tusen stämmors ljud
till min försagda tanke sagt att du är stor o Gud.

Din väldighet, ditt majestät, ditt underfulla råd
jag såg i solens höga fjät och gräsets minsta tråd.

Dock låg för mig din mening skymd, ditt hjärta jag ej fann,
och i en mörk, oändlig rymd jag som ett stoft försvann.

Men gryning blev kring Sinai, på Tabor uppgick dag,
och själen såg, från töcken fri, din lag, ditt välbehag.

Förklarat för mitt samvete stod helighetens bud.
Till hjärtat flöt hugsvalelse med nådens milda ljud.

Och tidens kval fick sammanhang med evighetens tröst,
och himlarösters återklang blev hörd i jordiskt bröst.

O människa, det är dig sagt vad Gud av dig begär.
Vad han uppå ditt hjärta lagt din egen sällhet är.

I enfald och i ödmjukhet håll dig till Herrens ord,
och låt, när du hans vilja vet, hans vilja bliva gjord.

Du genom Kristus allt förmår, som själv dig mäktig gör,
när dig hans Ande leda får och dig hans kärlek rör.

Sann tro på Gud och på hans ord och kraft att göra gott
och frid i himmel och på jord är kristnas kall och lott.

Till denna lott, till detta kall mig nåd, o Jesus, giv.
Då vet jag vad jag göra skall att få ett evigt liv.

I dig är Faderns välbehag, i dig vår salighet,
o Jesus Krist, i går, i dag och i all evighet


Denna psalm av Johan Olof Wallin handlar om Guds uppenbarelse i naturen och i sitt ord.
Wallin talar i psalmen om naturens väldiga praktfullhet som uppenbarar Guds storhet.
Men meningen med människan och hennes liv går inte att finna i naturen.
Därför har Gud gett oss människor sitt ord. Vers 12 är en sammanfattning av budskapet:
"Sann tro på Gud och på hans ord, och kraft att göra gott,
och frid i himmel och på jord är kristnas kall och lott".


Text: Johan Olof Wallin 1816
Musik: Tysk 1710


Bild:Google

Vi lovar dig, o store Gud...

Psalm 55

Vi lovar dig, o store Gud. Med makt och ära går ditt bud,
ditt helga ord, kring himlar och kring jord.
Helig, helig, helig är Herren Gud.

Din kyrka glädes i ditt skygd, hon på ett hälleberg är byggd:
till domens stund hon vilar på sin grund.
Helig, helig, helig är Herren Gud.

Allt folk skall samlas i dess famn och böja knä i Jesu namn
och lova Gud med kristna tungors ljud.
Helig, helig, helig är Herren Gud.

Allt folk omkring din tron en gång skall sjunga
segerns höga sång, där kerubim besvarar serafim:
Helig, helig, helig är Herren Gud.


Johan Olof Wallin är författare till denna psalm.
Han är en av Sveriges främsta psalmdiktare genom tiderna.
Wallin föddes i Stora Tuna i Dalarna och var son till en fattig fältväbel vid
Dalarnas regemente.

Wallin prästvigdes 1806.
1812 blev han kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm.
1815 blev han riksdagsman för prästeståndet,
1816 domprost i Västerås,  och
1837 ärkebiskop.

Han blev centralfiguren i arbetet med en ny psalmbok, som skulle ersätta 1695 års psalmbok.
Den nya psalmboken utkom 1819 och brukar kallas den "wallinska psalmboken".
Det finns två skäl till detta, dels och framför allt därför att han är representerad i den
psalmboken med ett mycket stort antal psalmer och dels därför att han var den drivande
kraften i psalmboksarbetet.

I 1986 års psalmbok är Wallin representerad med 76 psalmer, egna, bearbetade
och översättningar.


Text: Johan Olof Wallin 1811
Musik: Medeltiden 1529


Bild: Google

Ge oss än en stund av nåd ...

Psalm 722

Ge oss än en stund av nåd, o Jesus,
när vi samlas i ditt dyra namn.
Gör oss stilla, stilla för din Ande,
drag oss alla till din öppna famn.
Duka än som fordomtid i öknen,
för ditt Israel ditt rika bord.
Ge åt var och en vad han behöver
av det dyra livets ord.
Ge åt var och en vad han behöver
av det dyra livets ord!

Ge oss än stund av nåd tillsammans
såsom du ditt folk så gärna ger,
och låt dina varningar och löften
tränga djupt i våra hjärtan ner.
O, du vet vi kan ju intet taga
om du, Herre, inte ger oss det,
du som ger oss mer än vad vi beder
visa oss din salighet.
Du som ger oss mer än vad vi beder
visa oss din salighet.

Ge oss än en stund av nåd, o Jesus
låt ditt frälsningsord oss alla nå.
Hjälp oss du allt bättre taga vara
på de kallelser vi ännu får.
Låt det ske, att stunden du nu ger oss
för oss djupare i ordet in.
Se, vi lämnar allt i dina händer,
saken, Herre, är ju din.
Se, vi lämnar allt i dina händer,
saken, Herre, är ju din.

...

Psalmens ord ger uttryck för:
- ödmjukt lyssnande
- förväntan på ordets verkan
- mottaglighet av ordet
- kallelsen att gå Guds vägar
- vägledning och vila vid Guds ledning

Text: Lina Sandell 1877
Musik: Ur Ahnfelts sånger 1868


Bild: Google

Jag är en gäst och främling ...

Psalm 322

Jag är en gäst och främling som mina fäder här,
mitt hem är ej på jorden, nej, ovan skyn det är.
Däruppe bor min Fader i härlighet och ljus,
där ville jag ock vara uti min Faders hus.
Hem, hem, mitt kära hem, ej finns en plats
på jorden så skön som du, mitt hem.

Däruppe bor min Jesus, min Frälsare så huld
som gick för mig i döden och tog på sig min skuld.
Om glädjen blomsterströdde vart steg jag här går fram,
jag skulle ändå längta hem till Guds dyra Lamm.
Hem, hem, mitt kära hem, ej finns en plats på jorden
så skön som du, mitt hem.

Hur jordens blommor doftar av friskhet och behag,
och hur dess fåglar sjunger den sköna sommardag,
hur vänner dyra, kära så ljuvligt möter mig,
mitt hjärta ändå längtar, o sköna hem, till dig.
Hem, hem, mitt kära hem, ej finns en plats på jorden
så skön som du, mitt hem.

Ty här på denna jorden är synden med i allt
och ger åt allt det sköna en främmande gestalt.
Fast den ej kan fördöma, sen själv förfömd den är,
den kan mig ännu plåga, men så den skall ej där.
Hem, hem, mitt kära hem, ej finns en plats på jorden
så skön som du, mitt hem.

Och snart, så ordet säger, jag skall ock hinna dig.
Min Jesus själv skall komma och hämta mig till sig.
Då skall jag salig skåda vad här jag trodde på
och till min Jesu ära den gyllne harpan slå.
Hem, hem, mitt kära hem, ej finns en plats på jorden
så skön som du, mitt hem.


Lina Sandell är författare till denna psalm, publicerad i Oscar Ahnfelts
"Andeliga sånger" 1868.

Hon skrev den till en känd melodi "Home, sweet home", ur den engelska tonsättaren
H R Bishops opera "Clari, or to she Maid of Milan", från 1823.
Refrängen: "Hem, hem mitt kära hem, ej finns en plats på jorden så skön som du mitt hem"
har alltså Lina Sandell översatt från engelska.

Texten kom att handla om det himmelska hemmet i stället för det jordiska.
Lina Sandell var inte främmande för att på detta sätt låna och omvandla profana sångmotiv
och låta dem få en andlig innebörd.


Text: Lina Sandell 1868
Musik: Henry Bishop 1823, tonsättare och professor i musik, Oxford


Bild: Google

Lev för Jesus, intet annat ...

Psalm 279

Lev för Jesus, intet annat
är dock värt att kallas liv.
Åt den vännen framför andra
hjärtats första kärlek giv.

Giv dig helt, ty det begär han.
Själv han gav sig helt åt dig,
när han, fattig och föraktad,
gick här nere korsets stig.

Giv dig helt, och vet att ingen
än förlorat däruppå.
Lev för Jesus, tills du salig
in uti hans ro får gå.


Psalmen är ett bra exempel på 1800-talets väckelsefromhet med dess drag av
individualistisk innerlighet och hängivenhet.
Men det är också viktigt att konstatera att samma väckelsefromhet skapade handlingskraft
som satte spår på många områden, bl a genom folkbildning och samhällsarbete.

1800-talets väckelskristendom blev också en enorm drivkraft inom världsmissionen,
vilket innebar att människor i Afrika och Asien fick del av det kristna budskapet.
De fick också hjälp att bygga kyrkor, skolor, barnhem och sjukhus.

Lina Sandell har skrivit psalmen och hon skrev den som en födelsedagsdikt till en ung släkting.
"Giv dig helt och vet att ingen, än förlorat däruppå" har för många inneburit just att satsa
sig helt, bland annat som missionärer i en tid då mission var ett mycket vanskligt uppdrag
med enorma reseavstånd och oberäkneliga sjukdomar. Och trots detta ändå våga gå i både
tro och tillit.


Text:    Lina Sandell 1873
Musik: 279 A, Thedor Söderberg 1877, kyrkomusiker och musiklärare, Karlshamn
            279 B,  Herrnhut 1735


Bild: Google

Herre, med kraft ifrån höjden ...

       ...den levande källan


Psalm 276

Herre, med kraft ifrån höjden bekläd mig.
Jag är så kraftlös och svag i mig själv.
Låt mig ej gå dit du ej kan gå med mig,
led mig till nådens och sanningens älv.

Stilla min törst med det levande vatten
varav ej världen det ringaste vet.
Var mig en skinande eldstod om natten,
var mig en molnstod när dagen är het.

Var mig ett värn emot synden och flärden,
var mig ett fäste, där trygg jag kan bo.
Låt mig ej söka min lycka i världen,
lär mig ej söka i världen min ro.

Du är den flödande salighetsbrunnen,
du är den levande källan för mig.
Du är min glädje - av dig blev jag funnen.
Allt jag behöver, det har jag i dig.


Psalmen "Herre med kraft ifrån höjden bekläd mig" är för Lina Sandell inte ett
fromt talesätt, utan av allt att döma en realitet. De tre första verserna handlar om
trons svaghet. I fjärde versen kommer en bekännelse om trons grund och fäste,
som hon ibland måste hålla fast vid mer med sin vilja och sitt förnuft än med sin känsla.
Som så ofta använder sig Lina Sandell av bibliska bilder i sin psalm.
"Var mig en skinande eldstod om natten, var mig en molnstod när dagen är het",
i tankarna hade hon berättelsen om att Gud gick före israeliterna genom öknen från
Egypten till Kanaans land och blev deras räddning.   2 Mos 13.

Text: Lina Sandell 1859
Musik: Ur Ungdomsstjärnan 1901


Bild: Google

Jag kan icke räkna dem alla ...

Psalm 260

Jag kan icke räkna dem alla, de prov på Guds godhet jag rönt;
likt morgonens  droppar de falla och glimma likt dessa så skönt.
Jag kan icke räkna dem alla, de prov på Guds godhet jag rönt.

Likt stjärnornas tallösa skara de hava ej namn eller tal,
men stråla likt dessa så klara jämväl i den mörkaste dal.
Likt stjärnornas tallösa skara de hava ej namn eller tal.

Jag kan icke räkna dem alla, men ack, må jag tacka dess mer.
Guds kärleks bevis må jag kalla de under av nåd han beter.
Jag kan icke räkna dem alla, men ack, må jag tacka dess mer.


Lina Sandell var anställd av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och dess bokförlag.
I hennes arbete ingick bl a redigeringen av "Barnens bilderbok" och att skriva
texter till bilder i boken.

En bild föreställde en pojke, som sitter på en stol med griffeltavla i handen.
Till den här bilden med pojken som räknar på sin griffeltavla skrev Lina Sandell
orden: "Jag kan icke räkna dem alla, de prov på Guds godhet jag rönt".
Hon tänkte; att det största och värdefullaste som finns kan inte räknas, vägas eller mätas.
Så fick hon inspiration till denna psalm.


Text: Lina Sandell 1880
Musik: Albert Lindström 1889, organist och musikpedagog, Stockholm


Bild: Google